Hörneå bys hemsida www.becken.se
Häggströmarna på Strömsör - del 2
Här följer del 2 i serien om Häggströmarna - om Dr Carl Häggström. Se del 1 för mer information.
Bild 1. Doktor Carl Häggströms fastighet som blev Strömsörs lanthushållningsskola. Foto: Hanna Bäckman, Nordmaling.
---ooOoo---
Carl Häggström (1829-1909) for till Uppsala och sedan Stockholm för läkarstudier och övertog Strömsör år 1889. När så Olof Häggström avlidit 1888 (se del 1), hade Dr Carl Häggström ekonomi att köpa Strömsör.
Där fanns under perioden fram till hans död, en mycket stor personalstab, förutom pigor och drängar och springpojkar även rättare och trädgårdsmästare. Han bodde egentligen i Stockholm och Strömsör blev sommarnöje och jaktslott.
Carl Häggström var naturintresserad, och anlade en stor trädgård, med många träd och buskar och stora blomrabatter. Strömsör måste ha varit en fantastisk gård på sin tid.
Carl Häggström förblev ogift och hade två av sina brorsdöttrar boende på Strömsör varav den ena, Hulda fungerade som hushållerska och värdinna, särskilt under alla jakter som företogs där med inbjudna gäster.
Carl Häggström använde främst Strömsör som sommarställe av rang samt som jaktslott. Han älskade uppenbarligen att jaga, det var dock mest hare och sjöfågel. För jaktlagen hade han hyrt in en fiskestuga ute vid Kråken och inrett den komfortabelt. Det var ju både landshövdingar, häradshövdingar, kommendörkaptener och annat fint folk inbjudna till jaktslottet varför det måste vara en viss komfort.
Men han hade ju också sitt kall, doktorn. Enligt Erik Modins berättelse ”Strömsörsjagten” var det inte ovanligt att den gode doktorn Carl Häggström drog sig ur jaktlaget tidigare på dagen än de andra för att ta hand om en fattig och sjuk bybo som sökt sig till Strömsör.
Bild 2. Dr Carl Häggström. Till bilden hör följande text: Född i Bygdeå, Västerbottens län 1829-08-22. Studerande i Uppsala 1847; kirurgie magisterexamen första afdelningen 1856 och andra afdelningen 1861; medicine licentiat vid Karolinska Institutet i Stockholm 1868. Biträdande läkare vid barnbördshuset och barnhuset Pro Patria i Stockholm 1862-1883; direktor och öfverläkare vid nämnda barnbördshus och barnhus 1883-1899; praktiserande läkare i Stockholm; medicine hedersdoktor i Uppsala 1900. Död i Stockholm 1909-09-02.
En bybo med anor långt tillbaka i byn, Agnes Hansson, skrev under 1970-talets slut ner en mängd minnen om Öre och dess invånare. I den luntan som jag har finns också en hel del skrönor, om gårdstomten Aran, spökerier och liket i älven.
Det var fyra gårdar i byn på 1600-talet, Aran var en av dem. En del gårdar hade en gårdstomte enligt denna Agnes. Gårdstomten var husfolket behjälplig och fick sin tallrik gröt som arvode. Men så kom den Erik Häggström den äldre och ställde till det.
Innan Häggström den äldre kom till Öre med sina idéer om mönsterjordbruk och en ny herrgård, så hade ett hemman funnits där på östra sidan som i hundratals år haft Aranstomten boende. Aranstomten hade setts skälla ut sin gamle husbonde innan han drog vidare.
Det slutade illa för Arans folk och det gick int´så bra för Häggströmska Handelshuset. Hur det var sant eller ej, vet ju ingen. Men en sann historia ska vara den om skelettet i älva´.
Jag hörde nog talas om den historien när jag var ung men trodde väl kanske inte på den men så fick jag en kopia av ett handskrivet dokument som en gammal kvinna i byn, skrivit till hemvändardagen 1980.
I Stockholm ska dr Häggström ha vårdat en sjuk och fattig gardist, mot att denne donerade sin kropp till läkarvetenskapens fromma, d v s Dr Häggström anatomiska studier på äldre dagar. Liket av gardisten i fråga, färdades liggande i en trälåda, med en skuta från Stockholm till Notholmen där lådan omlastades av ett par drängar, till en båt som via Öre älv ankom Strömsörs brygga.
På Strömsör fanns gott om pigor varav lillpigan Dordi Bäckman var en, ca 15-16 år gammal. Hon fick order att infinna sig vid bryggan efter arbetstid, oavlönad övertid. När båten med liket kom till bryggan skulle liket lyftas upp och omplaceras i en speciell trädåda som sattes ner i vattnet och säkrades.
Kroppen fick således förruttna i älvens vatten så att doktorn kunde skrapa rent skelettet och sätta ihop lederna med ståltråd. Dordis far, Bäckman fick dock vid ett tillfälle återbörda likkistan till Strömsörs brygga eftersom den hade slitit sig, han tog den på släp till bryggan. Om Dordi fick mardrömmar framgår inte men hon överlevde i alla fall, gifte sig och och bosatte sig på Vestamarken enligt denna skrift.
Det finns också en historia om Arans-tomten som fördrevs från det hemman som Häggström den äldre köpt i Öre. Enligt berättelsen höll sig en del gårdar med en gårdstomte som var husfolket behjälplig mot en gröttallrik på logen. Så även hos Aran, en av gårdarna. Ägaren var av Arans-ätten, en av de första bönderna i byn. Men när gården revs och skogen höggs ner så blev Aranstomten tvärarg och skällde ut sin förra husbonde så det rungade. Sedan sågs Aranstomten gå över älvens vatten till Strömsör och kanske blev han kvar där. Tomtar på loftet?
Ann-Katrin Lagnefeldt, 2024-01-29
---ooOoo---
Ann-Katrin har föredömligt givit referenser till sitt arbete:
Fotografierna: ”svenskt porträttgalleri av läkarekåren (Biografier af A Levertin).
- Svenska jägarförbundets tidskrift 49 årgång 1911, sid 94-109. Avsnittet heter Strömsörsjagten - spridda minnen från några decenniers höstjakter i Västerbottens kustland av av Erik Modin, som beskriver livet på Strömsör i slutet av 1800-talet och 1900-talets början.
- Norrland i ord och bild nr 4 årgång 1924, sid 4 -5. Där framgår att Lanthushållskolan Strömsör öppnades 20 januari 1913, och efter branden 1949 övertogs skoldriften av Levar lanthushållskola.
- Ett kompendium med bygdehistoria och som jag tror härrör från Hemvändardagarna i Öre 1980, byn var värd för detta års evenemang. Dels finns texter om Öre skrivna av Hjalmar Lundberg, född i Öre och redaktör på Västerbottenskuriren, dels historier som berättats av en kvinna född 1887, Agnes Hansson. Hon skrev ner en hel del om bygdehistoriken som hon hört från de gamla i bygden, särskilt Öre och Håknäs. Hon var en välkänd kokerska först på Håknäs skola och sedan Nordmalings skola. Därtill en handskriven skrift med olika berättelser om folk och fä i byn. Dessa berättelser handlade rätt mycket om skrock och vidskepelse, t ex den om gårdstomten Aran och inte minst, vittra.
Arkiv Digital Nordmaling/husförhör/Öre för olika perioder 1810 – 1900.
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se